Digital Document (pdf, doc, ppt, txt, etc.)

Investigar la relación de los géneros y las nuevas tecnologías de la información y comunicación toma importancia con el desarrollo de la sociedad actual. Desde nuestro colectivo llevamos a cabo una serie de investigaciones orientadas hacia la formulación, análisis y desarrollo de acciones desde, con y para las relaciones de las mujeres y las TIC. Por las características de las experiencias, temáticas y metodologías que tratamos hemos ido desarrollando lo que llamamos ciberfeminismo de investigacción. Para este artículo proponemos continuar explorando y mostrando nuestros procesos de investigacción ciberfeminista. Partimos de los inicios de nuestras investigacciones hasta el momento actual e incidimos en algunos aspectos que se visibilizan mejor a través de investigaciones específicas y de forma comparada. Nos centraremos, por un lado, en la investigación LeLeLArtrt (LeLArt) sobre las experiencias y trayectorias TIC de las tecnoartistas y, por el otro, en LeLaCoders (LeLaCoders), sobre las experiencias y trayectorias TIC de las mujeres desarrolladoras de software libre y/o hackers.

La investigación sobre la participación de las mujeres en las TIC alerta de que la
brecha digital de género persiste. Frente a ello, la mayoría de estudios se siguen
concentrando en explicar los mecanismos de exclusión de las mujeres de las TIC.
En este artículo propongo un giro del paradigma de la exclusión al paradigma de la
inclusión para avanzar en esta cuestión. Voy más allá conceptualizando y
analizando el proceso de autoinclusión de las mujeres en las TIC a partir de una
muestra intencionada de tecnólogas artísticas e informáticas. Los resultados se
basan en el análisis cualitativo de entrevistas y grupos de discusión y buscan
responder a tres preguntas principales: ¿Qué expresan que las ha motivado a
autoincluirse en las TIC? ¿Qué posibilitadores señalan que han ido encontrando?
¿Qué mecanismos exponen que han ido siguiendo y activando para autoincluirse?
Como principales resultados muestro, primeramente, que las motivaciones por
placer se evidencian como predominantes, pero complementadas por motivaciones
más utilitaristas. En segundo lugar, que un conjunto de posibilitadores han facilitado
su autoinclusión, entre ellos las mismas políticas de género. Finalmente, expongo
una serie de mecanismos de autoinclusión que van más allá del aprendizaje y que
incluyen ir haciendo y deshaciendo género

En aquestes pàgines repassarem teories feministes i postfeministes de les tecnologies, coneixerem algunes eines 2.0, ens aproparem a bones pràctiques amb les TIC i abordarem mesures de seguretat a la xarxa. Oferim aquest kit de formació per tal de convidar a repensar la forma en què treballem per la transformació social i de fomentar un debat necessari per aprofitar les múltiples possibilitats que ens obren les TIC, sense deixar de tenir present una perspectiva crítica i feminista.

SAMMANFATTNING
Jämställdhet är ett prioriterat område inom Vetenskapsrådet och myndigheten har arbetat aktivt i många år med
att bevaka jämställdheten i forskningsstödet och med förbättringsåtgärder för ökad jämställdhet. Förutom
jämställdhetsuppdrag i instruktion och regleringsbrev har myndigheten en jämställdhetsstrategi med ett antal
mål och ställningstaganden. I denna rapport analyserar och belyser vi jämställdheten i högskolan och
Vetenskapsrådets forskningsstöd från ett strukturellt perspektiv. Utgångspunkten är Sveriges jämställdhetsmål
samt Vetenskapsrådets instruktion och jämställdhetsstrategi. Rapporten ingår som en del i det
kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet sammanställt för att bidra med beslutsunderlag inför regeringens
kommande forskningsproposition och för att underlätta prioriteringar inom Vetenskapsrådet.
Rapporten visar på vikten av att Vetenskapsrådet fortsätter att följa upp sitt forskningsstöd från ett
jämställdhetsperspektiv. Beviljandegrader och genomsnittliga beviljade belopp för kvinnor respektive män
måste fortsätta att bevakas. Beviljandegraderna har för flera bidragsformer de senaste åren blivit jämställda
medan skillnaderna i beviljade belopp för kvinnor och män har ökat något.
Vetenskapsrådet bör även fortsätta att bevaka könsfördelningen inom högskolan för att kunna svara mot
myndighetsinstruktion och regleringsbrev. I rapporten presenterar vi könsfördelning, och dess utveckling över
tid, inom olika karriärsteg och ämnesområden i högskolan. Stora förändringar har skett under den senaste
tioårsperioden när det gäller andelen kvinnor respektive män inom olika karriärsteg, särskilt inom medicin och
hälsa.
Ett av de viktigaste resultaten i rapporten är att karriärmässigt unga kvinnor inte söker forskningsmedel hos
Vetenskapsrådet i samma utsträckning som karriärmässigt unga män. I dagsläget vet vi inte orsakerna till varför
det är så. Rapporten visar också att de områden som Vetenskapsrådet främst finansierar har en låg andel
kvinnor och hög andel män.
I rapporten görs en sammanställning av ett antal europeiska expertgruppers rekommendationer till
forskningsfinansiärer för ökad jämställdhet. De flesta av rekommendationerna lever Vetenskapsrådet upp till
redan i dagsläget. De rekommendationer som inte Vetenskapsrådet följer, eller endast följer i begränsad
omfattning, är att samråda med lärosäten om jämställdhet och forskningsfinansiering samt att kräva att ett
jämställdhetsperspektiv ska ingå i forskningsprojekt som beviljas forskningsmedel.
Sveriges akademiska karriärsystem får ofta kritik för att vara otryggt och oförutsägbart. I rapporten jämförs
anställningsförhållanden för kvinnor och män inom högskolan och det framgår att kvinnor i något högre
utsträckning än män har en tidsbegränsad anställning.